Hur tänkte jag här....??

I dag när jag o pojkarna var uppe o sprang proppen så satt vi och åt korv som vanligt.
Kom då att bli sittande bredvid en ny bekantskap som sprang 12-tim samtidigt med mig. (slog mig med 4km). Vi började prata om Vertex och kom in på BAMM.

Jag sa att jag ville springa den men inte hittat någon tillräckligt tokig för att dela den upplevelsen med mig.

Helt plötsligt så ser jag mig själv utifrån:
-Sittande på huk ätandes korv så tackar ja jag till BAMM nästa år.
Jag vaknar till och inser att det lilla fröet grodde fort och nu får man sätta sig ner och fundera på hur många mil backe man hinner innan Jul, samt vilken ryggsäck man skall börja fylla med vikter när man är ute....

Sjuka tankar som kommer direkt :-) Första samtalet i morgon blir i alla fall till vårdcentralen, diklofenak för vä knä är akut.

Det är i alla fall skönt att man inte tackar nej till saker man inte tror att man klarar av.
Jag återkommer om det visar sig att det blir något mer.